Archive for the ‘Bloggarens genuppsättning’ Category

Till kusinens bröllop i helgen (uppdat därifrån kommer (nog)) övade vi, inspirerade av The Roches,  in Halleluja-kören ur Händels Messias.

Det krävdes en del övning.

Det är ett lååångt stycke….

…och arret i våra noter stämde ju inte alltid med The Roches version.

Men det var roligt!

Såhär lät det på övningen:

Hallelujah chorus

Och såhär lät det på bröllopet:

Hallelujah chorus at wedding

Inte lika rent och inte lika rätt, men med desto högre publikfaktor! Oj oj vilket jubel den drog ner.

Han var inte dum, den där Händel.

Usch, jag hatar när det regnar och blåser så här. Det får mig att börja tänka på vad jag skulle göra om min pappa dog imorgon.

Fy.

Om min pappa dog imorgon skulle en avgrund av sorg öppna sig och sluka mig. Jag skulle gråta tills jag inte visste mitt namn och nån (relationsmässigt och geografiskt) nära killkompis skulle måsta rycka ut akut och komma och hålla i mig litet. Det finns gånger då tjejkramar inte räcker.

Det skulle vara som för ett och ett halvt år sen, då jag fick reda på att jag måste opereras i ryggen igen. Min reaktion när sköterskan ringde mitt under en skoldag och jag fick en operationstid två veckor därifrån sa mig att den första operationen varit ett större trauma än jag tidigare begripit. Mina vänner lyssnade på mig och bad för mig mycket, men det kändes som om jag jag gick runt i en dimma med svaga knän och ingen tröst hjälpte – förrän jag kom hem till pappa och fick gråta lite i hans famn.

Men min pappa (och här tittar jag över kanten ner i avgrunden) kommer inte alltid att leva här på jorden.

Ni vet, det är på det sättet man ibland kan känna att man behöver en man. Jag menar nu inte “Jag söker kärleken” som i Bonde söker fru, utan “I NEED A MAN” som i… nåt amerikanskt. Det att man behöver en man. Nån som kan ta hand om en. Trygghet, liksom. Det är nåt med ens pappa.

Ja, så är det.

Nu vet ni.

Det var för två veckor sen.

Vi hälsade på ex-kombon (hon som var slut-M:et i MEM innan MEM blev MES) i Dalarna.

Där fanns tussilago och många söta barn samt diverse trevliga släktingar att våldgästa. Grantvä’r hade vi mä.

Jag beskådade senaste nytt på kusinbarnsfronten, Adam Bertil Ceasar, samt även nämnde ABCs “extrafinger” (sedan länge avskiljt från resten av ABC, numera reducerad till en svart stump i en silverburk) och ABCs ömma moders uppstoppade barndomsvän Kalle. Det var mycket trevligt. Jag åt även pastasallad hos faster och farbror och såg grannens åker brinna. “Pinsamt för Göte.”

Jag blev också lite lätt tårögd över alla vackra skåp och bonader och framför allt tapeter som syntes vart vi än kom. Dalarna har sina goda sidor, det vill jag säga.

Kompensation för Elins barndom. "Då fanns det max 6 st tussilago", och man fick ju bara plocka hälften...

Till mitt försvar hade jag solen i ögonen..

Ser ni brandbilarna? Inte? Det är de små små röda prickarna där borta vid träden.

Pastasallad in the making

TYPISK MU-gest!

Orlando-minen

I Unossons to die for-veranda

Vår vackra ex-kombo <3

När vi åkte tåg mellan Katrineholm och Sala satt en välartikulerad liten kille, kanske fyra år gammal, tillsammans med sin mamma tvärs över gången från oss. Han kunde låta precis som västtrafik-rösten!

- Nästa: Hjalmar Brantingsplatsen.

Många orter kunde han.

- Nästa: Strängnäs.

Fast efter en stund spårade han ur.

- Nästa: Potatisgris.

…kan inte ni köra denna på mitt bröllop?

Utgångsmusik, typ. Så måste alla röja, för det är mitt bröllop och jag bestämmer.

Alla som är så gamla att de skulle bli upprörda kommer ändå vara döda tills dess.

(Meaning: Det lär ju dröja ett BRA tag.)

(NOT meaning: Jag längtar efter att nån ska dö.)

Ni minns min klänning?

Jag tar tillbaka det där om stl 44, det var fel. Men det stämde att den var för stor och att de som sydde in den gjorde ett dåligt jobb.

Nu har jag fixat till det, så den sitter en aning bättre.

Släppte ut lite tyg (den centimeter sömsmån som den förra sömmerskan haft omtanken att lämna) på axlarna och genast kändes det rättare. Mina sömmar blev inte så vackra, men det är lugnt eftersom de sitter på insidan.

Sen gick jag en dust med bystpartiet.

Vad månde gömmer sig i dessa cirkulära fickor?

Aha.

Kanske inte så konstigt att jag tyckte klänningen satt illa? Jag är inte Dolly Parton.

Och jag tror inte man hittar en behå enligt 1955 års ideal i nån enda av butikerna på Nordstan, faktiskt…

Jag tog helt sonika bort partyhattarna ur klänningen och lade dem i maskeradlådan.

Häromkvällen var jag hos Linn, som kan det där med nål och tråd. Vi tittade på klänningen och hummade och diskuterade, mätte och nålade. Och nu har jag en idé om nästa steg. 50-talet blir det inget av med, men väl (lite) 30-tal, om jag ror hem det.

Så då var jag ju tvungen att börja fundera över en frisyr som kunde passa till det. Efter att ha rullat i några månader…

… har jag alltså gått över till att börja våga.

Steg 1: Bildgoogla

Steg 2: Se några video-tutorials på youtube.

Steg 3: Testa!

Jag blev ganska förvånad över hur lätt det var.

Fast svårt att veta hur man ska hantera dem när de väl torkat. Hårt uppklippt hår är verkligen helfel till vintage-frisyrer. Men det är bara att träna!

Jag sov med några hårnålar i vågorna och resten av håret i pincurls, och i morse när jag vaknade såg jag ut som nåt gammalt foto av mormor…

Mysko.

Idag har jag mått så bra.

Canticum nådde kulmen av sin mini-turné på Sveriges framsida med två gudstjänster i St Pauli kyrka här i stan. Således har jag

lyssnat till vacker stämsång med hög igenkänningsfaktor,

själv stämsjungit en hel del,

smitt hemliga planer,

träffat och stoltat mig över min käre broder Johan Gitarrkungen Gunnarsson,

kramat en hel hög gamla kära vänner,

pratat och skrattat och ja ni fattar allt sånt.

Dessutom fick jag en bröllopsinbjudan!!! Mitt första kompisbröllop. Jag har tidigare i mitt liv varit gäst på sex bröllop, men detta är det första dit jag åker utan mina föräldrar. Det ska bli roligt! Jag känner mig så hedrad.

Ja ungefär sådär såg jag nog faktiskt ut när jag fick det. Hrm.

Dessutom ringde mitt i allt min klasskompis från högstadiet som jag inte träffat eller pratat med på flera år! Vi hängde ihop ganska mycket back in the days och det var jätteroligt att höra hennes röst igen.

Dessutom träffade jag ju en hord trevligt göteborgsfolk också, vilket alltid är lika trevligt även om det hör mer till vardagen.

Dessutom kom ikväll min kära hustru tillika roomie tillbaka från sina två veckor bland sydligare breddgrader (Skåne). Jag är alltså gräsänkling no more!

Nu är mina öron trötta efter att ha haft sällskap av mungiporna hela dagen, så jag tror det är bäst om de får vila lite grann.

If you’ll excuse us.

För andra kvällen i rad spelade vi spel i MES-kollektivet. Sällskapet bestod förutom MES själva av Ms syster Elin, och Ss mamma Harriet.

I Rappakalja lärde vi oss att afiloponi betyder “ångestfylld motvilja mot allt arbete”.

Och GENAST insjuknade tre av fem deltagare…

När (den UNDERBARA) hyrfilmen var slut behövde jag gå på toaletten.

- Vi kan ju se nåt teveprogram också, sa jag till Elin. Du kan gå in på SVTplay och välja nåt så länge om du vill.

Tre minuter senare knackar det på toadörren:

- Du Maria, stavas “television” med t eller s?

- S.

- Vad heter det där programmet, med gamla program…?

- Öh, Minnenas Television? Vill du kolla på det?!

Hon är alltså tretton år gammal.

Bland hennes favoritprogram kan också nämnas Antikrundan och Spårlöst.

Kombo-Elin drog till Frankrike för att hälsa på Hanna.

Men syster Elin är in town!

Plus minus Elin, alltså.

Det firar vi med ÄKTA fredagsmys – tacos och film.

Man får förlåta dem – de var för hungriga för att orka posa roligare.

Jag har för detta occasion gjort något jag annars inte gjort EN ENDA GÅNG sen jag flyttade hit (stolt):

Jag har köpt chips!

De var på extrapris.

Hånga på godis.

Nej nu har jag inte tid med er. Jag ska se I Rymden Finns Inga Känslor.

Hittat på facebook:

“50% av alla kvinnor är vackra, och 40% är söta. Kopiera detta till din sida om du är en av de 10% som kan rensa avloppet, hantera en skruvdragare, använda hammare och spik, göra ett däckbyte på bilen, fiska, baka, grilla i skogen, skotta snö och tapetsera.”