Archive for the ‘Allt låter bättre på göingska’ Category

Måndag 11/7 17:10; På Storulvåfjället. Uppfunnit nytt adjektiv: fjällvandrig. Carl ser fjällvandrigast ut i sin Rusta-jacka för 249.50:-

Pappas look för tankarna mer till ett gammalt adjektiv: snygg.

Jag är fotmässigt fjällvandrigast i mina vandringskängor, men de är å andra sidan så tunga att jag blir trött typ direkt.

17:14; Hittat hjortron. Jag funderar på om jag skulle kunna tänka mig att bo i Norrland. Kommer fram till att här är ju väldigt fint, men myggen är en total dealbreaker alltså. De är så många och ettriga att man kan vara stilla max en minut i taget. Hinner ju knappt fota det stackars bäret… Tack och lov att vi inte ska sova ute!

21:00; Musikquiz på Loftet. Jag får hjärnsläpp och kommmer inte på vad Meryl Streep heter – jag skriver Helen Mirren. Och inte vet jag vad U2s gitarrist kallas heller. Känner mig så ocool.

Tisdag 12/7 08:00; Familjen masar sig upp ur sängarna. Efter en god natts sömn var tanken att vi skulle bestiga Getryggen; en närliggande topp på 1380 m ö h, men den ser ut såhär:

så vi skiter nock i dä. Det blir en flackare tur i stället. Över gårdagens hängbro och längs Handölan, kanske?

– FORTSÄTTNING FÖLJER –

Som vanligt Monopol, men liiite mer hardcore.

RENT! PAY OR DIE! (240 kronor tack.)

I Metal Monopoly är till exempel inte FRI PARKERING  FRI PARKERING utan FESTIVAL. Då sover man i tält och då blir ens pengar snodda, alternativt man har pinkat på nåns tält och måste böta – 200 kronor till varje medspelare.

Om man hamnar på Stureplan, måste man slå ett extra slag med ena tärningen. Får man 1 eller 6 har man dödat en brat och måste då omedelbart gå i fängelse (UTAN att passera GÅ, people!).

Johan dödar en brat och åker i fängelse

Så småningom spårade det ur och blev funk istället.

Funk Monopoly

Det var för två veckor sen.

Vi hälsade på ex-kombon (hon som var slut-M:et i MEM innan MEM blev MES) i Dalarna.

Där fanns tussilago och många söta barn samt diverse trevliga släktingar att våldgästa. Grantvä’r hade vi mä.

Jag beskådade senaste nytt på kusinbarnsfronten, Adam Bertil Ceasar, samt även nämnde ABCs “extrafinger” (sedan länge avskiljt från resten av ABC, numera reducerad till en svart stump i en silverburk) och ABCs ömma moders uppstoppade barndomsvän Kalle. Det var mycket trevligt. Jag åt även pastasallad hos faster och farbror och såg grannens åker brinna. “Pinsamt för Göte.”

Jag blev också lite lätt tårögd över alla vackra skåp och bonader och framför allt tapeter som syntes vart vi än kom. Dalarna har sina goda sidor, det vill jag säga.

Kompensation för Elins barndom. "Då fanns det max 6 st tussilago", och man fick ju bara plocka hälften...

Till mitt försvar hade jag solen i ögonen..

Ser ni brandbilarna? Inte? Det är de små små röda prickarna där borta vid träden.

Pastasallad in the making

TYPISK MU-gest!

Orlando-minen

I Unossons to die for-veranda

Vår vackra ex-kombo <3

När vi åkte tåg mellan Katrineholm och Sala satt en välartikulerad liten kille, kanske fyra år gammal, tillsammans med sin mamma tvärs över gången från oss. Han kunde låta precis som västtrafik-rösten!

- Nästa: Hjalmar Brantingsplatsen.

Många orter kunde han.

- Nästa: Strängnäs.

Fast efter en stund spårade han ur.

- Nästa: Potatisgris.

Jag har köpt tofflor från Tryggtofflor i Norra Sandby. Lite off att köpa tofflor nu när sommaren är slut, men waddajugannado. Strumpbyxor är ju faktiskt ett option också.

Jag ringde dit först. Han som svarade var inte försäljartypen. Men han var göing!

- Haaaallau.

-Eeh hej, jag heter Maria Gunnarsson. Jag undrar lite om toffelfabriken i Norra Sandby.

- Jaa, då har du kommit rätt.

(tystnad)

- Okej. Jag tänkte fråga om ni har öppet för försäljning där i Sandby, och vilka tider och så…?

- Joo, det har vi.

(tystnad)

- Fast vi har ju inte alla sorter här, men det vi har så…

(tystnad)

- Jaha. Vilka tider?

- Sju till fyra alla dagar. Vi bor ju här också, så det är bara att komma.

- Okej.  Eeehm…. jag är lite osäker på var det ligger där i Sandby?

- Ja det är ju där mitt i byn….

(Han frågar var jag kommer ifrån och jag förklarar. Han berättar var det ligger.)

- Ja men det låter ju bra. Då kommer jag kanske förbi så småningom.

- Ja, gör du det.

- Tack så mycket, hejdå!

- Hejdå.

Samma sak var det när vi kom dit. Det fanns en skylt där man kunde ana att det en gång stått “TOFFLOR”, men det hade man inte sett om man inte redan visste att det låg där. Vi fick leta efter rätt dörr, leta efter honom som skulle hjälpa oss och jag var den som drev samtalet. För det gjorde inte han…

“Jag ska ha tofflor. Här borta ser jag några tofflor. Säljer ni dem? Har ni den här? Trettinie eller förti. Nej den var för stor. Ja den här var skön. Hmm… Finns den i fler modeller? Finns den i röd? Finns den i matt läder? Finns den i sån modell som den där, fast röd? Brun? Man kan inte köpa dem nån annanstans? Där de har fler modeller? I några butiker eller så? Okej, amen den här är bra också. Har du den andra skon också, så jag kan prova att gå lite i dem? Ja dessa var bra. Vad kostar de? Jag tar de här.”

De är av god kvalitet. De passar till allt.

Vitt

Grönt

Brunt

Blått

GultOrange

Till och med SILVER!Haj å ivaj!

Å da ä bårra da som ä plockat udanom gäret!

Innanför, pa raussaplassen, va da klent.

Sa smaua bär ä da knappt lönt å ta. Men nu har ja taåt dom.