Archive for Juni, 2010
Mycket stött
Apropå det här inlägget i en väldigt trevlig blogg som heter solflingan (whatever that is..?):
Vad är det för lata folk som läser bloggar nuförtiden? Det kommer nästan aldrig några kommentarer till mig, och det verkar vara detsamma hos andra. Besökare har jag en och annan, och det händer till och med att folk tackar mig (det är sant!) för min blogg. Men i kommentarsfältet, där är det glest. En del säger att de inte har fantasi, andra att de inte vågar, men TÄNK LITE PÅ OSS DÅ! Här fläker man ut sitt liv på the World Wide Web, och vad får man för det?! Inte ett ynka “Haha”…
Det är för illa hörni.
En annan version
Kusin Betty berättar om sin Göteborgs-weekend:
Det är Betty som ligger bakom alla de vettiga bilderna i mitt inlägg också, btw. Kul med riktiga bilder!
Hundratre
Så var året på FFG slut.
Jag tittar på alla mina bilder och minns
…Tessas Hollywood-fest i mars…
…grillkvällen på Ramberget i april…

På onsdagen hade vi våra sista lektioner.
Sedan följde avslutning i Buråskyrkan med hela FFG.








Några av oss rundade (!) av kvällen med bowling. 
Mina kära vänner. Jag kommer att sakna Er! Ni med er klokskap och skarpsynthet, omsorg och humor, trygghet och ödmjukhet och knäpphet och många andra egenheter, som jag har varit så glad för att få ta del av. Jag hyser för Er mycket varma känslor. Vi ses i sommar! Och i höst. Och i himlen!
Under avslutningsandakten sjöng vi psalmer med många (alla!) verser och läste tidebön tillsammans som vi gjort hela året, varje morgon och varje middag. Och just denna gång föll det sig så att vi läste psaltarpsalm 103, den psalm som varit min egen morgonbön under det gångna läsåret. Jag som tyckt att jag lyckats knyta ihop säcken fint med att bära samma klänning som jag hade på mig första dagen, fick stå tillbaka för Gud, som är strået vassare på snygga detaljer.
Lova Herren min själ, ja hela mitt inre ska prisa hans heliga namn!
Lova Herren min själ, och glöm inte alla hans välgärningar,
han som förlåter dig alla dina synder och botar alla dina sjukdomar,
han som återlöser ditt liv från förgängelsen och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du blir ung på nytt som en örn.
Herren handlar rättfärdigt och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Han lät Mose veta sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Barmhärtig och nådig är Herren, sen till vrede och stor i nåd.
Han går inte ständigt till rätta och vredgas inte för evigt.
Han handlar inte med oss efter våra synder och lönar oss inte efter våra missgärningar.
Ty så hög som himlen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
Så långt som öster är från väster, låter han våra överträdelser vara från oss.
Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom,
ty han vet hur vi är skapade, han tänker på att vi är stoft.
En människas dagar är som gräset, hon blomstrar som markens blommor.
Vinden drar fram över dem och de är borta, deras plats känner dem inte längre.
Men Herrens nåd varar från evighet till evighet över dem som fruktar honom
och hans rättfärdighet intill barnbarn,
när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och följer dem.
Herren har ställt sin tron i himlen, hans konungavälde omfattar allt.
Lova Herren, ni hans änglar, ni starka hjältar som utför hans befallning, så snart ni hör ljudet av hans befallning.
Lova Herren, ni alla hans härskaror, ni hans tjänare som uträttar hans vilja.
Lova Herren, ni alla hans verk, överallt där hans välde är.
Min själ, lova Herren!
Göteborg+nationaldagen+vattenkrig=sant
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.386378-hundratals-vattenkrigare-pa-stan
Vi gick för att titta lite på vattenkriget. Det slutade med att vi blev helt genomblöta i våra söndagsklänningar. Det såg helt enkelt för roligt ut för att man skulle kunna stå bredvid och bara se på.
Vi krigade mest mot ett gäng i vår ålder. De började, tror jag.
Nedan ses vår sista raid mot dem. Efter det fick vi springa fort.


Vi var helt fel klädda, i klänningar med tyg som wettextrasor. Men det var det värt! Och vi torkade ju i solen sen.
Jag har joinat gruppen för införande av detta som tradition på nationaldagen i Göteborg.
Ett tips till nästa år: Be there!
These last few days
Kusin Betty var här på sin i julklapp fådda weekend.
Vi upptäckte likheter i vår uppfostran. Exempel: Vi skrapar ALLTID burken. Noga. Och slickar sen skeden. Och plattar sen paketet. Vi känner oss hånga, men vi gör det. Annars är det liksom slöseri, på nåt sätt. Bra mat får inte förfaras.
När jag nyligen folkbokförde mig i denna stad, fick jag kupong på en inflyttningstårta på Coops butiksbageri. Den var riktigt flådig.
I fredags åkte vi ut i skärgården tillsammans med Emil. Det var som på den gamla goda tiden i Skåne/USA.
Fast det var lite svårt att ta sig fram dit vi ville. Täta snår ‘n stuff ivägen.

Till slut hittade vi i alla fall en fin plats
På vägen tillbaka plockade jag hundkex. Jag älskar hundkex, för jag förknippar dem med barndomsminnen från ljusa sommarkvällar hemma i Oröd. Rosor och gerberor i all ära, men ängsblommor är alltid vackrare ändå.
Sen åkte vi skärgårdsbåten hem.
Emil och Betty ser lite ut som ett brudpar här nedan, men det kan jag dementera. Så ni vet.

Vi åkte med världens roligaste busschaufför också. Han samtalade hojtande med en kvinna under hela färden, förtäljande sina historier om hur om alla kunde räkna, ingen skulle röka, för det kostar si och så mycket och bla bla bla. Sen körde vi förbi en trädgård, där en man och en kvinna stod ute och påtade. På uppfarten stod en Mercedes med “Monica” skrivet på registreringsskylten. Då stannar bussen, mitt på gatan, och chaffisen lutar sig ut (läs på lite bruten svenska):
BC: Hej Uffe! Hur mår du, Uffe?
U: Bra! Var har du taxin?
BC: Nej, det är en stor taxi! (….) Hej Monica, har du fått ny bil? Det är bra Uffe, fin present till Monica. Man ska älska sin fru!
U&M: (skrattar)
BC: Ok, ha det bra Uffe, hejdå!
U&M: (vinkar)
Och kollektivt fnitter bryter ut i den glest befolkade bussen.
På lördagen kom Linda in till stan, och vi gick en sightseeingpromenad med omväg inom Myrorna.
Här på Götaplatsen, framför Poseidon.
Sen köpte vi glass, och åt på en bänk mittemot Storan innan det var dags för Betty att dra sig mot tåget. Glassen är god i den här stan!
Kvällen spenderade jag och Linda på balkongen över restmiddag och några omgångar UNO.
Sämre kan man ju ha det.
















