Jag och Carl tog en tur på Tydingesjön med päronens långfärdsskridskor.

Grantvä’r kallar vi detta.

Det var roligt att åka…

… fast vi hade ett problem; svaga anklar. Vi tror att det är generna.

Vi snöt oss som riktiga bönder.

(kladdigt)

Vi såg svanspår.

Jag försökte mig på en bloggarpose. Vågade dock inte riktigt ta ut rörelsen, av rädsla för döden.

Jag är nämligen ungefär såhär stadig:

“Tur att man har självdistans”, sa jag.

“Ännu mer tur att vi har distans till alla andra”, tyckte Carl.

205 Responses to “Skrillor”