Maria Gunnarsson

Archive for Oktober, 2009

Denna dagen började bra, med en fantastisk invigningsgudstjänst i St Pauli kyrka.

Sen  hade jag sånt flyt, vännerna från Skåne skulle till Jensens Böfhus och äta, och där hade jag kupong på en gratis biff så jag hängde på. “Fatta vilket flyt jag har” sa jag till Jakob. “Det kommer att slå tillbaka” sa han.

Det gjorde det. Det visade sig när jag skulle betala att kupongen skulle ha visats upp vid beställningen. Det blev en dyr middag (eftersom jag hade kupongen hade jag ju beställt den dyra maten). Dessutom drog den ut på tiden, för vi fick vänta så länge på servitrisen hela tiden. Som inte alls var så trevlig, när hon väl kom. Maten var god och sällskapet förträffligt, men ack så sura pengar….

När jag kom tillbaka till lägenheten startade jag datorn för att ta reda på hur man tar sig till Kinna. Där skulle jag på klasskompisens lan ikväll, värsta trevliga grejen som han planerat mycket och länge, som jag sett fram emot, och som var en av orsakerna till att jag inte stannade i Skåne två dagar till. Det visade sig att jag missat en buss med tio minuter. Och med nästa som gick skulle jag inte hinna dit ens.

Om jag bara undersökt busstiderna i förmiddags… Om jag bara sölat lite mindre på restaurangen… Om jag inte beställt in den där efterrätten (som gjorde det ännu dyrare)…. Om jag bara PLANERAT LITE BÄTTRE…

..så kunde det ju blivit en jättebra dag. Nu blev det en riktig skitdag.

Fett besviken.

CarlskompisKonrad kläckte den:

“Din mamma har så stort huve så hon måste specialbeställa en keps”

Skulle försöka luska ut hur man gör för att få ett bord som jag kan stå vid, att ha i skolan, för min stelopererade ryggs skull.

Således nya bataljer med myndigheters icke-fungerande hemsidor och svårfångade handläggare. I Myndighet A:s växel (som det tog en hel del googlande att hitta) får man veta att det ligger nog under Myndighet B nu, Myndighet B:s alla handläggare är på resa förutom Handläggare C, Handläggare C visar sig vara på väg ut på samma resa och den Handläggare D jag då provar att kontakta kommer tillbaka på torsdag….

Tur att mitt handikapp inte sitter i tålamodet.

Japp, jag är hemma över lovet.  Alla rutiner och med dem den lilla disciplin jag kan uppbåda är som bortblåsta, vilket innebär att jag inte får nåt vettigt gjort, och det är sjukt frustrerande. Den trevliga biten är att man får träffa alla sina trevliga syd-friends.

I söndags gjorde vi en klassiker. Jag och Maria Ax och Emma skulle sjunga i missian i Kulla och det var som det brukar: i överkant improviserat, således halvlyckat, men kul. Det var knäppa hopp mellan stämmor, hemmagjorda övergångar och 1,5 solo var. På samma sång sjöng jag både melodi, alt och tenor. Tur att man är van att sjunga alt i kören, hohooo… Man får alltid lite kalla fötter när man sitter i bänken och inte alls kommer ihåg hur första sången går (för att man aldrig hört den innan i förmiddags och ska sjunga stämma), men vi brukar trösta oss med att det bara är gamla tanter som lyssnar och de tycker det är fint hur fult det än låter. Och så har vi ju trumfkortet: Emmas violin. Garanterat gråtframkallande.

Efteråt dissade vi Christian för att det var så långt att köra (Förlåt!), och drog till Preston på köttfärspaj och Below Fifteen.

Johan spelade för oss…

…och tog kort på sin flickvän Lotta…

…samt Lottas bror David, och halva Markus P.

Kontentan: han är bättre på gitarr.

Jag var riktigt skarp, som vanligt.

Självaste Fröken Preston at the piano, samt Mary Ax med sin kamera:

Good stuff.

Älskar detta:

De har gjort en annan också, “Ser jag tjock ut i den här”. Hon snygga med örhängena som sjunger i refrängen, det är min konfafadder! Och visst är det väl EMD-Matthias som trycker på stoppknappen?

Joråsåatte. Man har sina claims to faim.

Tittade in gårdagens missade BONDE SÖKER FRU.

Min klasskompis på bibelskolan bestämde i veckan att jag ska gifta mig med Bonde-Roger (han med rött hår). Vårt äktenskap:

1) Jag pratar.

2) Han tittar på mig när jag pratar.

För vem har sagt att man ska vara soulmates med sin make? Kan man inte bara vara… ehrr…vara….öuh?

Kommer in i tvättstugan. Då sitter där en katt högst upp på torkställningen. Svart. Med vitt runt nosen.

Tittar igen. Då är det en kjol.

Undras om jag blivit aningens knäpp, eller hur det är.

Litet tips:

Om du brer en macka, bre den inte på diskbänken, bredvid vasken. För då kan den ramla i äckligt vatten i äcklig tallrik i vasken, och då är det bara att slänga den mackan.

Igår sa de i högtalarna på tåget:

“Ni som ska vidare mot Tyringe Perstorp Klippan Helsingborg får tyvärr åka buss.

Detta på grund av ett barnarbete.”

Tittade in missat Bonde Söker Fru ikväll. Upphör aldrig att förundras, upphör aldrig att skämmas (å de pinsammas vägnar), upphör aldrig att älska detta teveprogram.

Dealade med flicksen att om jag, om 15 år, sitter på min hästgård mol allena, då får de anmäla mig dit.